Trappträning

Den som promenerar fyrtiofem minuter dagligen minskar risken för demens med 67 procent. Det har läkaren Nisse Simonsson sagt och då håller jag det för sant.

Promenader i den närmaste omgivningen medför många krävande trappor. Denna trista stigning övergår ganska snart till vackrare partier.

Rosa hängpelargoner på en sliten grå mur följs av....

.....några små grönsaksland plus ...

....en blick över dalen på höger hand.

På vänster sida en förfallen trädgård.

Snart uppe!

Men några trappor återstår.

Innan...

... den egna trappan skall bestigas.

Sjukgymnasterna på S:t Görans Sjukhus skulle nog vara nöjda med proteserna!

Those Magnificent Men...

...with Their Enormous Machines, för att travestera en titel från en gammal 60-tals film. Där hade Benny Hill och Red Skelton ledande roller och inte mycket gemensamt med de män, som uppträder framför vår terrass. 

För några veckor sedan kom två raska män och kapade ledningarna till denna betongstolpe. En man i stolpen och en annan på taket till en bakomliggande byggnad. Ingen var hemma där, men arbetaren hade den långa stegen med sig. De fixade och knipsade och så stod den fula betongstolpen naken kvar i gathörnet. Fult, fult tyckte vi, samtidigt som vi undrade när, hur och om nedtagningen av stolpen skulle ske.

Förvånade och glada blev vi när en kranbil med resterna av en stolpe liggande på flaket anlände, nu var stunden kommen för upprensning i vår hörna. En kätting sattes med ena änden fast på tredjedelspunkten på stolpen och hölls på plats av bilens kran. 

Stolpen sågades loss från sitt fäste vid marken, lyftes upp och placerades med tjocka änden mot gatan och toppen över flaket, där den vilade mot lastbilens läm. 

Då den låg stadigt, slogs betongen bort med en slägga varefter vinkelslipen sågade av armeringen. Med en duns, så lastbilen skakade, låg stolpens topp på flaket. 

Nu fästes kättingen mitt på stolpen och ett väldigt trixande började med att få stolpen i rätt läge på flaket.

Trafiken flöt på som vanligt, en kon två meter framför kranbilen och en strax bakom var vad som behövdes för säkerheten.  

Packat och klart.

Nu har vi bara detta råttbo att ondgöra oss över, jag har räknat till femton trådar.

Sedan palmen försvann har utsikten från terrassen blivit än vidare och skönare över Atlanten. Under april månad beräknas 47 kryssare besöka Madeira, en vacker syn.

Lagerskogen - Laurisilvaskogen

Sedan vi krattat, sopat, spolat och börjat tvätta fönster och fönsterluckor efter trädfällningen hemma vid husknuten tog vi oss till en skog fredad för motorsågar.

Upptagen på UNESCO:s världsarvslista sedan 1999 finns Parque Natural med dess Laurisilvaskog, vilket borgar för att Madeira för all framtid åtagit sig att vårda och skydda området.

Lagerskogarna finns i bergen på 300 -1300 meters höjd, där temperaturen är relativt låg och fukt, dimmor och moln dominerar. Det var i huvudsak skog av lagerträd som täckte hela ön Madeira när den upptäcktes. Därav namnet Madeira som betyder trä på portugisiska.

Stigen följer den fridfullt skvalpande levadan....

....men de tidigare om åren så livliga forsarna strilar endast.

Akaciorna dignar av blommor och doften blir stundom väl stark.

Vi vänder vid Pico das Pedras där citroner samsas med blommande körsbärsträd.

Skämtsamt kallar vi den här promenadvägen för pensionärslevadan, eftersom stigen längs levadan är bred och kantad med trevliga rastplatser. 

Utsikten över Santanabygden är hänförande....  

....liksom upp mot de 1800 meter höga topparna.

Lager, lager, lager så långt ögat kan se. Blickar man ut över en lagerskog verkar den bestå av en och samma trädsort, men botaniker och befolkningen kan särskilja ett tjugotal olika sorter.

Den lager vi förknippar med lager och som ger de lagerbärsblad vi använder i vår matlagning växer dock inte här.

Dominerande i laurisilvaskogen är kanarielagern, som av maderianerna kallas louro.

Dess olivliknande svarta frukter pressades förr i tiden till olja, som användes till belysning i hemmens oljelampor.

Smala kvistar av trädet används till smakgivare till de traditionella spett, när man grillar köttbitar till den populära rätten espetada. Torkade blad används som krydda när man marinerar köttet inför grillningen. Även om lagerbärsbladen inte är "äkta" ger de en mild och frisk smak till köttet.  

Tillbaka vid startplatsen märker vi att många tagit sig hit upp för att insupa ren luft, vandra och....

... grillningen är i full gång i det lilla pepparkakshuset.

 

    

Palmen

Det var en gång.....

.... en palm, den vackraste man fann...

....tyckte denne lilla gynnare och hans hungriga  bröder och snart....

... återstod bara torra blad, som rasslade så sorgesamt i vinden. 

 

Något radikalt måste till, en erfaren brandman.....

...kranbil och två medhjälpare....  

 

....som lossade alla vissna blad.....

 

...och fäste en kätting runt toppen.

 

Resterna av palmkronan sågades av och...

 

... vinschades elegant ner och ....  

.....placerades på det rymliga lastbilsflaket. 

Två rejäla stamlyft till och det.....

......är kapat och klart.

Stubben blev hög eftersom de stenar placerade runt stammen vid planteringen, genom åren hade bäddats in i barken och följt med stammen uppåt då den vuxit, kunde ha förstört motorsågen. 

Före och....

 

..efter.