I Stockholm-Nynäshamn Järnvägs spår

I valet och kvalet mellan prickigt och rutigt tittade solen fram och stövelköpet blev motat till framtiden.

Vi stuvade kaffekorgen i bilen och stötte oförhappandes på det vackra stationshuset i Tungelsta, idag en privatbostad.

Linjen Stockholm Nynäshamn Järnväg AB byggdes åren 1900-1901.

Huset är ritat av arkitekten Ferdinand Boberg och har den, för hela linjens stationshus, karakteristiska fasad i så kallad fiskfjällsmönster. 

Framför stationen intill Konsum står traktens store son Ivar Lo-Johansson staty i brons. Ivar Lo var den författare i arbetarlitteraturen som öppnade mina ögon för den skatt som biblioteken rymmer. På biblioteket i Handen uppmuntrades min läslust och jag fick vuxenlånekort, fast åldern långt ifrån var inne. Bibliotekarien utnämndes senare till stadsbibliotekarie i Stockholm och blev min chef.

Vårt nästa stopp längs linjen Stockholm Nynäshamn Järnväg blev slutstationen i Nynäshamn. Ännu en byggnad som ej längre har sin ursprungliga funktion.  

Vid knuten en påminnelse om svunnen tid.

Bakom stationsbyggnaden ett landmärke som står sig.

 

Vid kajen glass och mat... 

...promenad och...

....lite lek.

En posör bland ankorna.

  

Öregrund i ljumma vårkvällen

Strax innan allt regn tog fart här i stockholmstrakten, besökte vi Öregrund en vacker afton.

Vi färjade från värmdölandet över Rindö och gjorde en liten sväng genom Waxholm.

Vi åt lunch under överinseende av denne fräsande fågel.

Öregrund ligger i Roslagen och har cirka 1500 invånare och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer. 

Den är en av Sveriges bäst bevarade trästäder och Nordupplands mest populära turistmål. 

Befolkningen fördubblas under sommarmånaderna, men så här i början på juni är det lugnt, mycket lugnt på gatorna.

På slutet av 1800-talet blev Öregrund en omtyckt kurort och många vackra hus och trädgårdar byggdes. 

Staden har brunnit sju gånger men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700 eller 1800-talet.

Klockstapeln ger ett karaktäristiskt intryck från sjön och...

... strax intill ligger hembygdsgården, som även rymmer ett sjöfartsmuseum.

Inga gäster på uteserveringen den här kvällen men...

.. en liten aktivitet skymtade vid en båt som lastades. 

Vackert som en tavla eller hur?

Artipelag

Konsthallen Artipelag hade pressvisning härom söndagen. Om detta hade vi ingen aning, när vårt lilla sällskap på fyra personer nalkades den oregelbundna byggnaden i skogsgläntan. Den förste vi mötte var grundaren själv, Björn Jakobson, som artigt hälsade på oss.

Björn och Lillemor Jakobson har haft stor framgång med sin skapelse Babybjörn. De vill nu ge något tillbaka till det svenska samhället. Hundratals miljoner kronor går till deras projekt, en konsthall på Värmdö, i en underskön skärgårdsmiljö. På behändigt avstånd från Stockholm når man Artipelag med bil, båt till egen brygga eller med buss från Vasagatan eller Värmdö Marknad. 

Entréhallen är stor och luftig och de snedställda väggarna gör att ljud inte studsar och atmosfären blir lugn och behaglig. Behaglig är också doften från de väggar, både inom och utomhus, som är bestrukna med tjära. Betongväggarna är råa och har relief av formvirket.  

Trots att vi kunde räkna oss till allmänheten fick vi fritt röra oss i lokalerna, dock icke i konsthallarna. Här finns en konsert - och konferensanläggning, designbutik och aktivitetsutrymme för barn, ett café samt en gourmetrestaurang. 

   

Konst stötte vi på både här...

.....och där.

Figurer av Maria Miesenberger finns i, på och .... 

......runt hallen.

I butiken fann vi naturligtvis bärselen som är en av 17 produkter som bekostar Artipelag.

Bärselen som konstverk.

En handgjord vas liksom .....    

....denna designade stol hör till det som kan köpas i den lilla butiken.

Stolen återfinns i den finare restaurangen och i konferensrummen.

Idén till bygget fick Björn Jakobson när han stod och betraktade en klippvägg i Vaxholm och fick där ingivelsen att förena konsten med naturen. Han förvärvade mark och presenterade ett förslag, men Vaxholms kommun sade nej.

  

Istället blev projektet genomfört på Hålludden på Värmdö.

Ingen klippvägg men väl en vacker berghäll är bevarad inne i entréhallen.

Naturen är varsamt gallrad och....

....en spång, här och där med bänkar utplacerade, leder ner mot Baggensfjärden där båten med konstentusiaster kan färdas från Stockholm genom den inre skärgården till Artipelag. 

Dock hade tidningen Expressens utsände representant missat hela vitsen med konsthallens namn.