Igår föll det oss in att besöka Cabo Girão, bergsklippan som stupar 580 meter rätt ner i havet. En utfärd som är en obligatorisk sevärdhet för turister på Madeira.
Först år 2003 byggdes en linbana ner till havet för lantarbetarna, som under tidigare århundraden endast kunnat nå sina odlingar med båt. Där finns också en liten strand för badsugna utan anlag för svindel, bara att blicka ner får mig att hisna (det går förstås bra att blunda under färden).
På klippan strax bredvid får man ha ögon i nacken när man rensar ogräs plus starka ben när skörden skall bärgas.
I diset i fjärran breder Funchal ut sig. Katedralen i staden är uppförd av block av tuffen utvunnen ur klippan vid Cabo Girão.
En legend berättar att när Madeiras upptäckare Zarco första gången såg klippan i solnedgången, var den så rödlysande att han trodde att han nått djävulens port, varpå han vände sitt skepp. Girão betyder just vändplats.
